Din oberoende källa till kunskap om ekomarknaden.

Vilken energi skall vi producera på åkern?

Hur utnyttjar man möjligheterna med den svenska åkermarken på bästa sätt? Vilken form av energi skall man producera? I dagsläget har man satsat stort i Sverige på HVO, etanolvete och biogas. Är det verkligen rätt väg att gå? Kan dessa system i stället hålla kvar oss i höga mat- och energipriser med inflation och hög ränta som följd?

Det är bara att inse att Sverige och övriga EU är beroende av billig energi för att samhället skall fungera. Detta gäller även för det moderna lantbruket där det går åt enorma mängder energi för att producera handelsgödsel och insatsvaror och för att kunna köra de olika maskinerna på gården. Att kunna bli självförsörjande på energi är därför drömmen för många lantbrukare. Man kanske även skulle kunna producera sitt eget kväve-gödselmedel från luften?

El-energi på åkern?
Idag används stora arealer av åkermark i världen till energiproduktion. I USA är det enorma majsarealer som går åt till etanolproduktion, i Sverige odlas etanolvete och i Tyskland odlas majs för biogasproduktion. Men är dessa system verkligen energieffektiva? I många länder används upp till 30 procent av den bästa åkerarealen till energiproduktion genom att odla grödor. Det finns många fördelar med dessa energiproduktioner, där de två största är att de är matreserver och att de går att lagra. Men är verkligen etanol, HVO eller biogas de mest effektiva systemen att ta fram framtidens drivmedel till fordon på? Övriga fordonsindustrin i världen verkar ju ha gjort ett annat val. Hur räknar de? Borde man kanske som lantbrukare satsa mer på att bli självförsörjande på el redan nu och sedan kunna sälja överskottet med en bra vinst?

100 gånger längre med bilen med solceller
Jag tänker så här. En normal el-bil drar cirka 1,5 till 2 kWh/mil. På ett hektar med solceller i Östergötland kan man årligen producera drygt 1 GWh per år. Det motsvarar 1000 000 kWh. Om en elbil drar 2 kWh per mil så kan man alltså köra 500 000 mil per solcellshektar.

Om man istället producerar vete till etanol på dessa jordar i Östergötland så får man ca 10 000 kilo vete per hektar i snitt per år. Av detta kan man tillverka cirka 4000 liter etanol per hektar. Om en etanolbil drar cirka 0,8 liter per mil så motsvarar det en sträcka på 5000 mil per etanolhektar. Nu är ju etanolen bara en del av det som utvinns av vetet i en etanolfabrik, men effektivitetskillnaden är slående. Omräknat till mil så kommer man alltså ca 100 gånger längre på ett hektar med solceller jämfört med ett hektar etanolvete på åkermarken. Elen går ju också att utnyttja till fler saker än att ta sig fram på gården och för övriga samhället.

En procent solceller på åkermarken?
Poängen är inte att all åkermark skall bli solceller utan mer att man inte skall vara rädd för att idag ändra en del av energiproduktionen på åkermarken till effektivare system som inte kräver massor av insatsmedel för att ge energi. Det gör tyvärr HVO, etanolvete och biogasproduktion och här konkurrerar inte solcellerna alls om dessa resurser och insatsmedel för att skapa energi. Snarare gör det att mindre av dessa insatsmedel används och att vi minskar vårt beroende. Genom att vara med om att skapa ett energiöverskott i Sverige så kommer vi också skapa ett konkurrenskraftigt lantbruk.

Bara en liten del av framtiden
Tittar man på den energikris som nu uppkommit har varken etanol, HVO eller biogas räddat oss. Anledningen är enkel. Dessa system är för energiineffektiva och systemen är bara ”parenteser ”i den framtida energiförsörjningen. Systemen kräver för mycket energi i form av olika insatsmedel för att rulla runt. Dessutom skapar de massor av spillvärme i förbränningsmotorerna, drygt 65 procent, något som kanske borde beaktas mer. Tror faktiskt inte att det är framtiden att åka runt med en värmekamin i bilen, traktorn eller tröskan. Den energin vill man nog ha att köra med.

Ja, lantbruket har här möjligheten att i mycket hög grad kunna påverka vilka el- och energipriser vi i framtiden kommer att ha i Sverige, beroende på vilka val man gör i ”energiodlingen” och markanvändningarna på gårdarna. En stark energimaktfaktor med massor av möjligheter!

Fullt ös!

Olle Ryegård

2022-09-20